Hög- och senmedeltida skrifter i Sverige

Inledning

De latinska skrifttyperna kom till Sverige med kristendomen. I kyrkan behövdes samlingar av texter för gudstjänsterna:

- missale, mässbok

- psalterium, sångbok

Den franske munken Ansgar från Corbie missionerade i Norden på uppdrag av biskopen i Bremen. Norden låg under ärkestiftet Hamburg/Bremen, tills de tre första stiften i Norden (Slesvig, Ribe och Århus) grundades, vilket skedde före 948. Det äldsta stiftet i Sverige, Skara, anlades samtidigt med Odense och Roskilde på 1020-talet. Strax efter mitten på 1000-talet tillkom Skálholt på Island, Lund i Danmark, Sigtuna i Sverige och Oslo i Norge, litet senare följda av Vestervig/Børglum och Viborg i Danmark, samt Bergen och Nidaros (Trondheim) i Norge. På 1100-talet tillkom ytterligare fyra svenska stift, nämligen Linköping, Strängnäs och Västerås (ca 1100), Växjö (ca1170), innan det medeltida Sveriges kyrkoprovins fullbordades med inrättandet av Åbo stift (ca 1220). Under missionsskedet på 1000-talet och in på 1100-talet var kontakterna mellan de skandinaviska kyrkorna täta både med England och Tyskland. På 1100-talet grundades ett antal cistercienserkloster i Sverige, och de hade täta förbindelser med ordens moderkloster i Cîteaux i nordöstra Frankrike.

I flera avseenden tillhörde de områden som de tidiga inflytandena kom ifrån - Sydengland, Nordfrankrike, nuvarande Belgien och Holland, samt Nordtyskland - en gemensam kultursfär. Särskilt södra England och Nordfrankrike var kulturellt så nära förbundna med varandra att det i många fall är omöjligt att avgöra om en skrifttyp eller t.ex. en bokmålning kommer från den ena eller andra sidan av Engelska kanalen. Denna samhörighet stärktes förstås efter den normandiske hertigen Vilhelms erövring av England år 1066.

Under 1200-talet avtog det tidigare engelska inflytandet i Skandinavien, och kontakterna stärktes med påvedömets Rom, sedermera Avignon, och de uppväxande universitetsstäderna Paris, Bologna etc. Samtidigt tillkom det i huvudsak tyska handelsförbund, Hansan, som under resten av medeltiden skulle utöva ett stort inflytande inte minst i Danmark och Sverige, där viktiga städer såsom Stockholm och Visby kom att få en stor tyskspråkig befolkning. Vid slutet av 1200-talet eller början av 1300-talet tillkom de första skolorna i svenska städer.

Under 1300-talet förflyttades mycket av inflytandet till Centraleuropa, inte minst Böhmen, med universitetet i Prag (1345). Universitetet i Leipzig grundades år 1409, och kom att hysa många svenskar. Under seklets sista årtionden etablerades dels universiteten i Rostock och Greifswald, samt till sist lärosätena i Köpenhamn 1475 och Uppsala 1477.

De bevarade nordiska källorna på latinskrift från 1000- och 1100-talen är skrivna med skrifttyper som i de flesta fall sammanfaller med skrifttyperna i ett område som sträcker sig från Engelska kanalens båda sidor över Belgien, Holland och Nordtyskland. Skriftutvecklingen i Danmark och Sverige följde, åtminstone från 1200-talets början, utvecklingen i Nordfrankrike, Belgien, Nederländerna och Nordtyskland. I Norge infördes från de Brittiska öarna - väl senast på 1100-talet - en karolingisk-anglosaxisk blandskrift, som ägde bestånd in på 1300-talet, och som kom att påverka skriften också på Island (Haugen 2003). Den östnordiska, dvs. danska och svenska, skriftutvecklingen är alltså en annan än den västnordiska, dvs. den norska och isländska.

Hem | Förstasidan | Föreående sida | Nästa sida | Kontakt