|
Hög- och senmedeltida skrifter i Sverige |
Gotisk majuskelskrift |
Utmärkningsskrifter 2Streckade bokstäverBokstäver kan förses med ett vanligen lodrätt streck i rött (eller annan avvikande färg) för att framhäva att ett nytt avsnitt börjar eller att ett ord är särskilt viktigt. Det kan dels ske av textskriftens vanliga minuskler i löptexten, men streckning förekommer också som en enkel utsmyckning av i övrigt enkelt utformade initialmajuskler. ”Gitterskrift” och förlängda bokstäverGallerskrift eller gitterskrift kännetecknas av att staplarna och underhängen är extremt förlängda. Skrifttypen anses härstämma från den påvliga kurians skrífter, och förekommer i hela påvebrev, men den finns ibland också i böcker, då den kan användas för att markera att en ny bok börjar, eller som prydnadsskrift för översta raden på varje sida. Förlängda staplar på översta raden kan ibland förses med ”flaggor” och andra enkla utsmyckningar. SkiljeteckenI svenska handskrifter förekommer skrivtecken främst i handskrifter skrivna med textualis. I brukshandskrifter med cursiva används skiljetecken och andra skrivtecken ytterst sparsamt. Punkt förekommer ibland, och virgula, som har utseende av ett snedstreck, men funktionen hos modernt kommatecken. Ett ofta rödfärgat stycke- eller paragraftecken, kan inleda ett nytt textavsnitt. Bindestreck har när det någon gång förekommer som regel formen av två parallella, något uppåtpekande streck, och påminner alltså om ett likhetstecken. Sällsynta är kolon, semikolon, uppochnervänt semikolon och frågetecken. En pekande hand, placerad i marginalen, är vanligare, och betyder OBS!, ibland omväxlande med det latinska ordet nota, ’märk’. |
|
Hem | Förstasidan | Föreående sida | Nästa sida | Kontakt |
|
Hem | Förstasidan | Föreående sida | Nästa sida | Kontakt |