Hög- och senmedeltida skrifter i Sverige

Utmärkningsskrifter 1

Initial eller anfang

Initialer eller anfanger utmärker sig gentemot textskriften genom sin storlek. De används för att markera att en ny text eller ett nytt textavsnitt börjar, något som benämningarna ger en antydan om. Benämningarna härrör från franska/latinska (lettre initiale/littera initialis) och tyska (Anfangsbuchstabe) termer med samma betydelse: inledningsbokstav.

Med initialer eller anfanger avses som regel särkskilt påkostat utformade stora inledningsbokstäver. De baseras ofta på en majuskelform, men kan ha den mest utstuderade utformning.

Gotisk majuskelskrift

Kapitäl

Kapitäler är majuskler som ingår i en textskriften som huvudsakligen är skriven med minuskler. Kapitälerna har i normalfallet bara x-höjd. De förekommer inte särskilt ofta i svenska handskrifter, men vissa av dem kan vara vanliga i insulära skrifter eller skrifter med insulärt påbrå, t.ex. isländska, ibland med särskild funktion såsom <n> och <r>.

Lombard

En särskild sorts initialer som uppstod på 12000-talet kallas lombarder. Lombarderna härstammar från uncialmajusklerna, och utmärker sig gentemot textskriften genom sin storlek. Begreppet har fått sitt namn från en bokstavstyp som anses ha sitt ursprung i Lombardiet i Norditalien.

Lombarder är som regel enfärgade, eller ibland tvåfärgade, stundom med en ofärgad avgränsning mellan färgfälten. De kan ha en färg, vanligen röd eller blå, som avviker från textskriftens svarta eller bruna. Deras utsmyckning är sparsam.

Under tidig medeltid kunde initialerna ha formen av konstfullt arrangerade djur och växtmotiv, som i Lundanekrologiets Q här bredvid. Bokstaven har formats av växtrankor med bladutskott, som hålls ihop av  spännen. I slingorna befinner sig en örn och ett lejon, sannolikt hämtade från symbolerna för evangelisterna Johannes och Markus. Caudan, svansen, på bokstaven bildas av en drake.

I början av 1200-talet uppkom i Frankrike den för gotiken typiska fleuronnéinitialen. I svenska handskrifter förekommer den huvudsakligen i 1300-talets laghandskrifter.